Vinbärsbuskarna är generösa i vår trädgård.
Varje sommar dignar grenarna tunga av stora, härligt röda och sprängfyllda bär. För mig är vinbär en klassisk buske, en buske som skall finnas i varje trädgård och det är med blandade känslor jag tänker tillbaka på mormors enorma dunge med vinbär som vi barnbarn fick i uppdrag att plocka av bären från för att de senare skulle omvandlas till söt saft och klibbig gelé. Härlig känsla eftersom det självklart minner om evig sommar och bekymmerslöshet och samtidigt tänker jag på det ”lidandet” av att ha tröttnat på att plocka bär innan spannen ens var bottenfull av bär. Nåja, att senare plocka tre liter vilda smultron på ängen intill väger upp det mesta.

img_1467616082667 Screenshot_20170130-124257

Nuförtiden går det inte åt särskilt mycket av varken saft eller gelé hemma hos oss, så vad skall vi då göra med alla vinbären?? Flera år har vi delat med oss av bären till fåglarna som gärna äter upp dem, men det känns ju lite slöseri när de faller ner på jorden och blir maskmat, så jag brukar alltid plocka av några liter och lägga in dem i frysen i förhoppningen att jag skall komma på något kreativt att göra med dem. Tyvärr har de flera gånger blivit kvar till nästa säsong och under tiden mest tagit upp plats.

Men, nu har jag hittat en ny favorit – SURA REMMAR!
När jag väl köper lösgodis, är sura remmar helt klart en favorit som hamnar i påsen, och att man faktiskt kan göra dessa helt själv var för mig en nyhet.
För att komma igång googlade jag upp lite olika recept, men sen improviserade jag mest.

Så här gjorde jag:
Ca 2 liter frusna bär rätt ner i en kastrull (med kvistar och allt)
På med ca 1 dl vatten (för att få bären att tina snabbare och inte bränna fast) och sen svag värme tills bären föll isär.

20170129_202818

När bären tinat höjde jag värmen lite så att det började koka försiktigt och lät det hålla på i ca 5-10 minuter.
Jag plockade ut en del av kvistarna och såg till att bären blev mosade.

Sen var det dags att ta fram saftsilen och låta massan rinna igenom (glömde tyvärr ta bild på detta). Jag tror att man kan ta en vanlig sil också för det gör inget om man får med lite ”gegga” Jag tror snarare det gör att massan stelnar bättre.

Jag hällde sen tillbaka ”saften” i kastrullen och smaksatte med tre rejäla matskedar honung och kokade upp.
Eftersom jag var rädd att det inte skulle stelna av sig själv rörde jag ner 3 gelatinblad som jag först mjukat upp i kallt vatten och sen smält ner i saften (baserat på de kommentarer som jag fått så verkar man utan problem kunna utesluta gelatinet).

Dags för bakplåtspapper på en plåt (jag vek upp kanterna för säkerhets skull),
hälla ut smeten försiktigt och
sen in i ugnen på 100 grader i 2-3 timmar.
Jag öppnade luckan emellanåt för att släppa ut lite ånga.

När massan stelnat tog jag ut plåten, och lät det svalna lite innan jag försiktigt lossade massan från pappret. Och till min stora lycka funkade det!
Jag klippte långa remsor och toppade med florsocker (så att de inte skulle kleta ihop) innan jag rullade ihop remmarna.

IMG_20170130_101912_992

Så där ja! Lördagsgodiset fixat!

/Jenny